En liten dipp.

Denna veckan lider mot sitt slut. Har en rejäl söndags-dipp.
Ärligt talat har nog hela veckan varit en liten dipp och jag väntar bara på att det ska bli lov nu och att Thyra ska komma hit.

Jag tänker beskylla denna lilla nedgång på hemlängtan som inte riktigt är en hemlängtan utan mer en trygghetslängtan.
Efter fem veckor av nya intryck och längtan till olika saker så har man plötsligt börjat vänja sig vid tillvaron och man har börjat finna rutin vilket även innebär lite tristess. Resultatet av tristess tror jag har blivit hemlängtan för nu när jag börjar känna mig till ro och har en vardag här så blir London-livet jämförbart med det som finns där hemma i Sverige och eftersom jag inte hunnit få någon riktigt nära vän i skolan här så skulle ett självklart val av liv,bli Lund. Tryggheten finns fortfarande där trots allt.
Antar att detta är något som kommer att ändras så småningom men det tar ju tid och man får helt enkelt låta det ta tid.
Mellanperioder har aldrig varit en hit dock och något jag inte tror är uppskattat av någon.

Dessutom fick jag en dålig nyhet nu under söndagen vilket innebär att jag måste hitta nya roomies och har jag otur så kommer det bli folk jag inte känner överhuvudtaget. Kan bli början på en ny vänskap också vilket man får hoppas men det hade varit väldigt skönt att slippa undermedveten stress över att lägenheten kräver minst två.

---

Glömde skriva att min vän Emma (svensk och Luleå-bo) fyllde tjugo igår vilket vi firade med att åka på Circusspace-fest.