barramm!

Att vara hemma är ren och skär lycka just nu.
Tar mig verkligen tid till att vila och göra precis allt jag själv har lust till trots att min "Kulturella Studier"-essä flåsar mig i nacken. Kan inte hjälpas men kan inte förmå mig att bry mig just nu heller.
Idag skaffade jag en tumblr också som blir min internationella blogg. Töntigt det där såg ut när jag läste det men kan inte finna ett bättre sätt att uttrycka det på.
Har efter påtryck, från brittiska vänner som tröttnat på att läsa min blogg med hjälp av googletranslate, bestämt mig för att skriva parallellt på engelska. Tumblr fungerar dessutom smidigare med att ladda upp ljudfiler och filmklipp. Använder mig av mitt eget art-name 'DJProject' som står för Daniel Jeremiah Persson Project.
Dock har jag inte hjärta att överge den här "babyn" helt och hållet trots att jag sköter den när jag själv har lust.
Behöver underhålla det här med svenska skrivandet och då fungerar denna blogg utmärkt.
Ta er dock en titt på:  www.djrp.tumblr.com.

Ina kom och hälsade på igår och tillbringade skärtorsdagen med mig, min familj och Alfapet.
"Självklart" vann ju jag.
Pratades en del om hennes månader i Tanzania och barnhemmen hon arbetade på. Man kan sponsra hennes projekt och pengarna kommer att gå direkt till barnhemmet Ina numera äger och som hon även finansierar tillsammans med en tjej som heter Petra. Har ni pengar att bidra med så skriv en kommentar eller hör av er på något sätt så ska jag se till att ni kommer i kontakt med Ina.
Pengarna går till mat och till att kunna betala lärare så att barnen kan få undervisning på hemmet.

Hemma.

Fantastiskt band, fantastisk musik och fantastisk musikvideo.
Haft ett par avkopplande och sköna dagar i Lund.
Efter helvetesfärden hemåt var det välbehövt.
Blir aldrig till att resa så tidigt en söndag igen. Not matter what.
Åter tillbaks i Kivik. Känns bra. Allt är sig likt.
Tycker dock att det är läskigt att jag glömt bort hur tyst det kan vara utomhus.
Läskigt att man faktiskt kan höra vad man tänker. Men det är riktigt skönt.

Konsten att ta sig hem - del 4

Momentum är här.
Jag är väldigt nära att boarda planet och den här natten har varit en skräcknatt. Tänker tillbaks på för några timmar sedan då jag funderade på att åka till lägenheten och skippa mitt plan.

Men jag klarade mig hit. Nästa problem blir i Köpenhamn. Hur tar jag mig över till Sverige utan pengar?


Konsten att försöka ta sig hem - del 3

Glädje.
Kom in på flygplatsen. Nu är det bara några timmars väntande på att få checka in bagage och gå till min gate.

Skulle dock vara hemskt att missa planet. Fortsätter skriva snart. Nu ska jag pusta ut lite.


Halvlek

Tåget står stilla och det var fyra timmar sedan jag åkte från Bethnal Green. Inte ens kommit till flygplatsen.
Nu är det halvlek iallafall! Om fyra timmar går planet. Snälla gör så jag kommer in på flygplatsen smärtfritt!


Konsten att ta sig hem - del 2

Efter panik ögonblicket tar jag en buss till Liverpoolstreet med mina sista pengar på oystercardet.

Går ner och går till centralline. Funderar på om jag ska ge upp den här resan och köpa ny biljett en annan dag men så är jag som min farsa på den fronten och ger mig inte utan måste klara det på något sätt.
Åker till Oxford och tänkte att Victoria måste vara lösningen.
Försöker smyga på C2 bussen men blir upptäckt och får en fet utskällning. Kan inte klandra de som bara gör sitt jobb tyvärr. Helt förtvivlad rotar jag i väskan efter något extra pund. Jackpot!
En tio pundare i botten. Kan dock inte köpa bussbiljetten då man bara kan betala med mynt. Går till ett kebabstånd och köper en flaska vatten med min tia och får sjukt mycket växel. Hurra!
Nu är det jag och flaskan på äventyr.

Tog mig till Victoria och får vänta utomhus trettio minuter. Brr!
Slagsmål utbryter mellan uteliggare och äckliga dräggiga britter. Civilpolis kliver in och tvingar bort uteliggaren fastän grisarna står bakom och hånar killen. Antar att de startade men vem ska ta en uteliggares parti? Inte folk runtomkring..

In på stationen vid tio i två då de har öppnat igen och inser att jag inte har pengar till biljett till Gatwick.
En snäll kvinna råder mig att köpa till Croydon så det blir billigare och sen hoppas på det bästa. Köpet går igenom. Ja!
Nu är jag på tåg mot Gatwick efter 3 timmars mental terror.
Hoppas jag klarar mig in på flygplatsen nu. Jag måste.

(fortsättning följer)


Konsten att ta sig hem - del 1

Denna resan är den värsta jag gjort någonsin.
Dum som jag var bokade jag flyg som avgår 0700 söndag. Vad jag dock glömde var att på söndagarna börjar tuben gå halv sju.

Då kom jag på en plan. Jag åker natten till söndag och sover på flygplatsen.

Start: Oystercard med 2pund, bankkort med 20 pund (200kr), resväska och ryggsäck. Toppen.
Då är det alltså lördag kväll och lägenheten är städad, nycklarna överlämnade till min nya rumskompis och allt ser bra ut.
Tar tuben vid elva och åker till London Bridge som vanligt. Fan! Tågen har slutat gå till Gatwick.

En uteliggare ber om pengar och korkad som jag är ger jag honom mina sista lösa 2pund. Pank.
Står bra länge och har panik.

(fortsättning följer)


Tillbaks med en uppesittarnatt!

Uppesittarkväll på en blogg som legat på sin botten allt för länge.

Nu är jag tillbaks och kommer köra en hel uppesittar-natt då jag har alltför mycket dötid på min färd hem mot Sverige. Rapportering sker med jämna mellanrum.


RSS 2.0