Återbesök på "ny" mark.

"Låt aldrig kedjan brista"

Att besöka skolan idag var lite udda. Ett förtydligande: min före detta skola.
Inte för att korridorerna eller de människor jag gått med tidigare tycks främmande nu utan för att jag verkligen fick en känsla av att LDMG inte är ett "är" längre utan ett "var".
Det var min skola och nu är det nya på skolan som ska fylla korridorerna med sin anda. Precis som det faktiskt ska vara.
Meningen var inte att jag skulle in på skolan egentligen men eftersom min goda vän Seb bad mig hämta upp en nyckel vilket ledde till att jag inte kunde låta bli att gå runt lite, så blev det ett litet besök.
Kändes bra att se de som var nykomlingar för mig, ta på sig rollerna som skolveteraner. Helt skilt från hur de betedde sig förra året. Tror det blir bra.

Dagen har innefattat öl, fika och en hel del flyttångest.
Ena stunden är man hur redo som helst och den andra känns det jobbigt. Inte helt olikt från när jag flyttade till Lund för tre år sedan. Det enda jag vet är att det kommer bli bra i slutändan vilket är en tröst i sig.
Mellantiden är ju alltid vad det än handlar om den jobbiga tiden.
Nu är iallafall min one-way-ticket till London bokad och det blir spännande att se vad en liten österlenbo har att bidra med i storstaden.


Konsten att ha en avskedsfest

Min och Inas avskedsfest - check!
Det har varit väldigt mycket kring denne senaste månaden inte minst för att ingen av oss hade riktig koll på vilka vi hade bjudit och inte bjudit eller hur vi skulle lägga upp allt.
Ett annat problem var att den lokal vi hade bestämt först försvann så vi fick sadla om och hitta ett nytt ställe.
Inte förrän i måndags kunde vi garanterat säga att det skulle bli en fest.

Igår träffades vi under dagen och inhandlade det sista iallafall. Bjöd in ännu fler människor som vi upptäckt att vi inte bjudit och gjorde iordning oss själva och lokalen.
Det hela gick som på räls och folk verkade mer än lovligt fulla och nöjda.
Mot slutet hölls det tal och det var många som ville säga något. Måste ha varit det jobbigaste inslaget igår faktiskt. Väldigt fint och emotionellt. Ett slags uppvaknande och man insåg på något vis vad det är man lämnar. Blev en del tårar vilket jag inte gillar men det är helt okej. MANLIGT.
Jag insåg också att det finns så många bra vänner som finns kvar här vilket känns skönt när man kommer hem igen. När min fd klass och parallellklassen flyttade så tänkte jag att det skulle vara nästintill tomt men det har det faktiskt inte varit.

Jag höll faktiskt tal själv. Två blev det och kan tacka för mycket alkohol för det men står för allt jag sade.
Om tio år hoppas jag att alla lyckats uppnå med det man vill och att man är nöjd.




Denna morgon var väldigt speciell när jag vaknade och insåg att jag fortfarande var full. Tror nog inte jag haft en så kraftig baksmälla någonsin och jag hoppas slippa den fler gånger.
Emma sov hos mig och Thyra men skulle hem ganska fort så vi hade ett hejdå-moment utanför lägenheten då vi pratade gamla minnen. Väldigt jobbigt.

"Jag är stolt över dig. I sjuan var du mobbad och alla trackade ner på dig när du dansade runt i korridorerna och igår var det massa människor som kom för din och Inas skull och du är omgiven av riktiga vänner nu. Du har kommit så långt och gör det många andra inte vågar". - Att få höra något sånt, betyder allt för mig. Det känns som en bekräftelse på att jag valt rätt väg och jag är glad att idag kunna säga: Jag duger. Något jag inte kunnat säga förr. Så peppad att fortsätta.
Hur jobbigt det än är så börjar det bli dags att avveckla lundalivet. Åtta dagar kvar.

Tack till alla människor som dagligen inspirerar. Som gör det de tror på, som vågar vara sig själva och som kämpar för de människor som inte har den styrkan eller det modet.

Ett litet inlägg.

Usch vad jag inte skött mitt skrivande de senaste sex dagarna.
Kan vara ganska skönt dock. Eller nödvändigt.

Thyra och jag är numera sambos. Det är vuxenpoäng på det. Annat som hänt är att jag spenderat två kvällar på Malmöfestivalen och en på "Båten" (klubb i malmö) samt hunnit svänga hem om Kivik för att åka till herr tandläkare. Det känns väldigt bra med det mesta just nu.
Nu har man även fått de nya glasögonen vilket inte är fel alls. Ovant att se igen.
Har riktigt grova synfel så kommer troligtvis vara halvblind när jag blir gammal. Tråkigt men sant.

Konsten att hinna med mycket

Dagen då man pressar ihop allt - idag det.
Jag måste säga att jag hunnit med en del idag till skillnad från förra veckan då jag låg och segade i soffan dygnet runt.
Hunnit med en synundersökning och provning av nya bågar. Beställda nu.
Sedan tog jag en fika på Graffiti och vidare till Ebbas Café med Ronja, Ina och Anna. Storhandling på allas vårat ICA och nu har jag nedpackning av halva lägenheten och storstädning att vänta.
Ikväll kommer Thyra och ja, det är rätt fint för då ska jag ge henne en av mina nycklar. Sambos fram till London (för kort tid tyvärr).

Vill tipsa er om att köpa låten "Ringar på vattnet" på iTunes. Pengarna går till de svältande i Afrika och line-upen på artister som medverkar på låten är ganska fet.
Petter, Daniel Adams Ray, Thosedancingdays-Linnea, Pauline, Timbuktu, Kapten Röd, Amanda Jensen är bara några av de artister som medverkat.
Lägger upp den här och hoppas folk är givmilda nog att köpa låten. Annars bör ni fråntas rätten att sitta och klaga på världssituationen och alla stackare som svälter.


De vilda djurens flykt

De vilda djurens flykt, nostalgi!
Det var egentligen en ren slump att jag slog på barnkanalen idag när jag kom hem till lägenheten och serien "De vilda djurens flykt (The animals of Farthing Wood) var på tv. Minns att jag såg den när jag var liten och att dess introlåt satte sig direkt på huvudet.

SÅ, jag bestämde mig för att ladda ner alla säsongerna av den och försätta mig i mitt barnsliga stadium. Har kollat ett par avsnitt redan, ändå bra serie för barn. Sånt som inte görs längre. Lite hemskt dock att djuren ständigt dör och mördas.


Kivik i väskor

Om cirka åtta timmar bär det av mot Lund.
Har packat ihop i princip allt jag kommer att ha med mig till London nu också.
Har en känsla av att det blir väldigt mycket bagage. Kläder framförallt!
Allt från Kivik är i princip nedpackat nu.

Vet inte om det blir en tur hem till innan jag flyttar men skulle tro att jag blir tvungen att åka hem och dubbelkolla allt. Dessutom har man en syster som fyller år den trettionde vilket ger mig anledning att åka hem igen.
Dags att sova.
Operation vända dygnet rätt börjar ta sig.

Ännu ett avsked!



Snacka om att ha skämt bort den här bloggen med uppmärksamhet idag. Kan ej tillåtas bli en vana, tyvärr. För hur skulle jag annars hinna med att ha ett liv? Ett liv i verkligheten alltså.

Var hemma hos Clara innan. Ännu ett år var det dags att säga hejdå. Denna gången var det betydligt mer smärtfritt iallafall för nu ska hon till Kenya och jag ska till London. Skillnaden förra gången var att hon drog till Frankrike och jag blev kvar.
Fler och fler avsked tycks det bli. Själv är jag bara kvar två och en halv vecka trots att jag försatt mig själv i ett "men det är lång tid kvar"-läge. Dags att vakna nu, Daniel!

Undrar faktiskt lite hur det kommer att kännas när man väl flyttar. Är det bara roligt eller är det som jag fruktar, obehagligt och läskig precis som när jag flyttade till Lund? För om det är så känns det lite deppigt.
Verkligen glad som har Kajsa med mig. Och verkligen glad att en del av de andra också ska flytta till London.
Nu lider sommaren mot sitt slut. På riktigt. Imorgon börjar förresten kidsen i Simrishamn skolan. Deras sommar är definitivt slut.


Hejdå fina vän! Vi ses nästa år igen.
Har varit en fin sommar med goda happenings som Amy Winehouse-tributen t.ex.

http://danieljeremiah.blogg.se/2011/july/utkast-juli-24-2011.html#comment


Förresten, jag laddade ner den här "OldPhotoPRO"-appen till mobilen idag. Rätt rolig för det känns egentligen lite fel att man får en vintagekänsla när man kollar bilder och framförallt på något så modernt och futuristiskt som en dator.

Bankbesök

Var på banken idag.
Fick en överblick över min ekonomi och skaffade även internetbank och kortläsare.
Kändes som att man tjänade ett och annat vuxenpoäng där och fick sätta mig ned med min bankrådgivare.
Hör ni hur det låter? - Bankrådgivare.
Och gå igenom hur jag skulle göra inför London. Tråkigt att marknaden gått ner så hemskt på sistone. Frågan är om det verkligen inte kommer att bli betydligt värre snart.

Hursomhelst blir kvällens projekt att skaffa e-legitimation och dylikt.
Först blir det en tur till Clara. Det råkar vara så att hon flyttar till Kenya, Afrika imorgon.
Skulle tro att jag är mer exalterad över det än hon själv är.

Evelina går bärsärk på pianot,

Detta är roligt.
Evelina AKA Baddarkrabban, tar i för kung och fosterland.
För den som vill veta är hon världens goaste göteborgare.


"Älska mig"

En b-film som fick mig att tänka lite.



Igår när jag kollade trailern till svenska storfilmen "Jag saknar dig" (som för övrigt har premiär i övermorgon) så kom denna film upp på Youtube. Hela filmen fanns utlagd i flertalet delar.
I brist på annat tittade jag på den och visst var det en kasst producerad film med manus som kändes lite halvruttet MEN budskapet i filmen var starkt och det var gott om dramatik. Man får ta den för vad den är och försätta sig i ett super empatiskt tillstånd.

Filmen handlar om mobbing och hur lite som krävs för att göra en skillnad i samhället från varje enskild människa. Kan tyckas klyschigt vilket det är men samtidigt är det också så djävla sant.
Flickan det handlar om blir grovt utstött och trakasserad inte bara av tjejer (som är mästare på att frysa ut) utan även av killarna vars mobbing-gebit är fult språk och fysiska trakasserier.
Det ges två slut i filmen, ett är vad som kan hända om ingen gör något och ett om hur annorlunda det blir om en människa bryr sig.

Vad som fick mig att tänka var hur många gånger man själv som yngre såg någon bli retad eller utfryst utan att man gjorde något alls eller hur jag själv blev halvt om halvt bespottad utan någon reaktion från omgivningen. Inte för att jag tycker man måste bli bästa vänner och umgås men att säga "hej" är så sjukt lätt och att säga "låt honom/henne vara" borde vara enkelt det också.
Men det är det inte. För det är inte bara i vuxenlivet hierarkin råder utan det är faktiskt som värst under barndomsåren och ungdomen. Man är rädd för att knuffas ner på stegen och det är lättare att ställa sig tyst bredvid eller utsätta andra för sin skit bara för slippa bli den utsatta själv.
Har svårt att tro att det blivit så mycket bättre sen jag var liten. Skillnaden är troligtvis minimal.

Som film: Inte välgjord alls. För filmens innehåll: Sevärd.

En bild som gör en rättvisa?

Det var på tiden att byta header och bakgrund. Inte för att den förra blev särskilt långvarig men det är aldrig fel med förändringar. Eller jo, dumt sagt, det kan det faktiskt vara.
Skönt är iallafall att slippa få ont i huvudet så fort man ser bakgrunden (den svartvitrandiga gick mig på nerverna tillslut).

Vad tycker ni om bilden jag skapade till profilbild? Gör den mig rättvisa?



Det är fint väder igen iallafall! Alltid något att hurra för.
Läste en uppdatering på facebook innan "Sommaren har återvänt, må den vara långvarig". Peppar peppar ta i trä, skulle jag vilja säga. Förväntar mig inget mer av sommaren nu. Vill inte bli besviken.

På väg att vända tillbaks dygnet är jag också. Inte illa alls. Gick dock och lade mig vid klockan sex då jag satt som klistrad vid klass-montaget (se nedlägget nedan). Vaknade vid elva och har bestämt mig för att inte sova förrän ikväll och då göra ett seriöst försök att lägga mig vid tolv. Imorgon åker jag nämligen tillbaks till Lund tidigt så det passar perfekt att börja återgå till mer hälsosamma rutiner.

Till D08

Till min föredetta klass D08:

De senaste två nätterna när jag haft som mest röksug har jag istället satt mig för att klippa och klistra med de filmklipp jag kunde hitta på datorn. Ja, jag gör ett seriöst försök att sluta röka nu efter fem år. På tiden. Jobbigt som attan men har hållt mig länge nu och borde klara det lika länge till gånger en miljon.
Jag hoppas ni ska tycka om detta, mest som en rolig grej.

Låten är från ett lokalt band som heter Negative Nancy. Diggar den. "Bird".


Soffan och madres casa. Hejdå.

Sista dagen hos moder jord innan flytt till London.
Visserligen är det några veckor kvar MEN det blir inga fler besök här förrän i vinter igen.
Tror nog att jag kommer sakna vardagsrumssoffan som jag så fint bosatt mig i de senaste åren.
Sover där, skriver där, äter där ibland också. Ljuvligt.
Mamma återser jag dock redan på lördag i Lund för att skriva hyreskontrakt och sen ses vi även i september för hon ska nämligen med till London. Det är uppskattat och bekvämt för det här med bostadsletande går mig lätt på nerverna.


Vacker som en dag

Den där om Köpenhamn

The Copenhagen recap.
En utgång som var lite utöver den vanliga. Men roligt var det.
Innan vi åkte till köpenhamn tog vi en kaffe i Simrishamn och hade då en kvart på oss att dricka upp så jag slängde den kokheta mojjan i strupen och hann precis på tåget innan det åkte.
Väl framm i malmö blev det uppmöte med resterande och sedan språngmarsch till näst tåg.



Väl framme blev det till att gå och köpa cigg och vin vilket ändå var hyffsat billigt. Smaken på vinet var dock vad man betalat för och inte gott för fem öre. Lite som att dricka mosade vindruvor blandat med vodka och socker i.
Gick förbi de prostituerade som stod vid gathörnen, alla i diverse former, storlekar, färger och olika "ta-mig"-metoder. Vi satte oss helt enkelt rätt och slätt ner på marken, drack upp sista slurken, gick in i Kodbyen (köttbyn) och kött var det om något.
Vet inte ens vad klubben heter men dansade 2/3 av den tiden vi var där.
Taffsad på blev man också och jag tror inte att danskar vet vad "nej tack" är. Och ja, inte var det bara tjejer som klämde utan även killarna. Så nej, det var inte helt okej men fick dansa därifrån och lite får jag skylla mig själv eftersom jag agerade mur åt mitt kvinnliga sällskap en stor del av kvällen.

Två fina saker som hände var:
1) En jättestor och då menar jag stor asiatkvinna dansade sexdans mot mig och jag försökte gå därifrån men hon följde efter. Hon såg lite ut som en prostituerad men fick tillslut nog och bumpade bort henne så hon åkte in i en dansring istället. Sen slapp jag henne.
2) Kajsa fick något slibb efter sig som stod och höll henne och dansade "min snopp vill ha dig"-dans mot henne så hon fick nog, vände sig om, och knuffade honom in i hans killgäng som stod och garvade åt honom.

Under kvällen förlorade Olivia sin mobil ute på dansgolvet och vid lite över fyra när de stängde stannade vi och letade utan resultat.
Tanken var att vi skulle fortsätta inne på "Dunkel" men vi var trötta på dräggande så det blev till att gå och köpa kebab. Kycklingrulle för mig, gott som fan. Godast.
Mot stationen och hemåt.
Blev en timmes väntan i Malmö där man stötte på Oscar, fd musikal trea, som rivit loss i malmö. Trevligt med bekanta ansikten.
Sen var det bara jag, Clara, Kajsa och Rebecca kvar och alla var törstiga så vi gick runt för att leta och vad hittar vi inte om en back med dricka som stod inne i ett kafé som var på väg att öppna. Pank som man är var det bara att sno åt sig en fort och gå. Helt rätt i det läget.



Hemfärden med pågatåget var underhållande på många vis.
Kajsa var på krigsstigen och inte så konstigt när man dygnat och konduktören som ville se id på Clara var inte jättetrevlig. Kajsa räckte fram Claras och sitt eget av misstag och herr k tog de båda att titta på vilket får Kajsa att ryta till "DU BEHÖVER KANSKE INTE TA BÅDAS ELLER?!". Blev inte roligt för oss bara utan de andra runtomkring började skratta också och konduktören log lite och sa "ha en bra dag du med".
Fint morgonhumör den där Kajsa har..
Gick och lade mig tio på morgonen efter den troligtvis mest lyckade utgången denna sommaren.


Sex månader

Det har gått fort..
Igår (söndag) var det sex månader jag och Thyra blev tillsammans.
Egentligen är ingen av oss något fan av tanken på att man ska ha speciella dagar och fira varje månad men det känns ändå lite speciellt när det gott ett halv år och man fortfarande trivs otroligt bra tillsammans.
Så för ett halvår sedan, den fjortonde februari, var jag och T ute på Alla Hjärtans dag och åt grekiskt, tre rätters.
Nu något senare är hon hemma i Sunne och jag i Skåne MEN detta får tas igen för på fredag ses vi igen och ingen kan längta mer än jag gör.

Eftersom jag vet att du, Thyra, läser min blogg så skriver jag detta till dig och är lite sådär blödig:
Jag älskar dig. Tiden flyger förbi och även om det känns som att vi träffades igår så kan jag samtidigt känna att vi varit med varandra i evigheter. Du är vacker, rolig, underbar och framförallt djävligt häftig.
Snart ses vi och det känns väldigt bra.



Vaknad

Nyss vaknat från utgången i Köpenhamn.
Kom hem till Kivik klockan halv tio imorse och satte mig för att äta frukost. Därefter var det bara att lägga sig direkt.
Hann kolla ett avsnitt av Six feet under också. Fin serie det där.
Skriver sen. Kaffet väntar!

Moth's wings

Det känns bra just nu.
Jag är snart klar med bidragsansökningar till csn och är fullt medveten om att det kan vara lite sent ute men ändå nöjd.

Ännu mer nöjd är man med att utgången ikväll blir av trots att det varit många turer fram och tillbaks hela eftermiddagen. Perfekt att utnyttja sitt sommarkort nu in i det sista.
Känns som att det är lite väl tidigt att det ska gå ut på måndag. No more "gratis" åkande.
För 480kr (kostnaden för sommarkortet) så har jag nog under sommaren hunnit åka för ca 1200kr så man kan inte vara annat än nöjd. Trots det velar jag alltid huruvida det kommer löna sig eller inte.

Peppar nu med bra musik och en sjukt härlig koreografi som faktiskt gör mig uppriktigt glad.


Bringing a friend

Idag har jag ännu en gång konstlat och lyckats sova bort en halv dag.
I slutändan lär det nog vara värt det eftersom jag ska till Cobenhavn ikväll och riva loss.
Är inte det helt fantastiskt så säg? Längesedan man var där nu. Ett år sedan tror jag.
Köttbyn (och detta är inte något påhittat namn utan det heter literally så)! Här kommer jag!

Annat att berätta är att jag ska ha en svensk vän med mig till London. Jag och Kajsa aka Kaj ska leva det ljuva livet och förhoppningsvis träffa mycket kul folk. Tanken är att vi ska bo tillsammans också.
Jag ska ju iochförsig gå i skola så hur mycket fest det blir vardagligt är frågan men Kaj ska ju jobba så antar att synken borde fungera allt till trots.


Nattens/morgonens projekt

Lika skönt att jobba med något litet sent på nätterna/tidiga mornar.
Denna kvälls projekt har varit att skapa en liten "tribute" till min förra klass.
Satte ju ihop en lagom kul klassfilm mest som rolig grej att titta på innan studenten så nu tänkte jag att man kunde sätta ihop något mer. Vill helst bli av med klippen från datorn då det tar en del plats så vad kan vara bättre än att ha de samlade i en enda "film"? Eller två blir det då en är tributen och den andra filmen jag visat klassen.
Oväsentligt för alla andra som läser men sure, den ska ändå läggas upp här så småningom så ni vet.

Titanium

Hittat en ny låt. Fina koreografiska idéer poppar upp i min skalle.
Vad tycks om låten?
Inget Guetta-fan sedvanligen men denna var bra.

The Human Centipede



Som utlovat skall jag skriva om filmen "Human Centipede" som jag såg igår.

Filmen var för det första helt smaklös och man blev mer äcklad än rädd.
Handlingen hade kunnat vara bra då konceptet är godtagbart men det saknades en hel del och det kändes ibland som att man försökte fylla ut tiden med oväsentliga scener.
Ändå får jag erkänna att jag satt bakom mina händer väldigt ofta och filmens stämning genomsyrade hela rummet i slutet. Några komiska ögonblick blev det också. Skrattretande, överdrivet och dåligt skådespel.

Att se människor som ihopkopplats från munnen till anuset var som sagt mer groteskt än läskigt. Blev så pass äcklad att jag kände hur maten ville komma upp ur magen. Alltså: mer äckligt än läskigt.

Tvåan är tydligen på väg och kommer definitivt se den med om jag får lust att spy.

Rätt person, slutgiltig vinnare!

Efter denna kväll är jag i extas. Hann förflytta mig till Emma för att se "The Human Centipide" (som jag förövrigt kommer att skriva om imorgon) och därefter nervöst följa So You Think You Can Dance-finalen online.

SPOILERVARNING för de som följer SYTYCD!!! (finalisterna och vinnaren avslöjas)



Som sagt så har jag suttit klistrad från kl 02-04 (eftersom det sänds från USA) för att följa finalen av mitt favoritprogram och jag måste säga att jag är mycket nöjd med resultatet.
Mina fyra favoriter: Marko, Melanie, Sasha och Tadd var i final och för en gångs skull var mina predictions mitt i prick.
Precis som föregående säsonger väljer juryn ut sina favoritnummer att framföras igen och även där hade de valt väldigt bra. Nästan alla personliga favorites fanns med.
Fjärdeplatsen gavs till Tadd vilket var helt okej och förutsägbart. Måste dock säga att det är den första b-boy dansaren jag faktiskt tyckt om under alla åtta säsonger.
Tredjeplatsen gick till Marko som jag lite smått hade hoppats på få en andra plats men i en så stark fyra så spelade det inte så stor roll.
Sen stod det då tillslut mellan två fenomenala kvinnliga dansare: Melanie och Sasha.
Båda har varit favoriter hela säsongen och representerar väldigt olika saker.

Sasha är väl den jag själv kan känna igen mig mest i som dansare. En animalistisk, unik och oidentifierbar stil. Älskar hennes styrka och intensitet samt att hon vuxit otroligt mycket under säsongens gång. Hon har ovanpå det personlighet som varit lätt att ta in.

Melanie var klockren från början och blev direkt favorit. Troligtvis den bästa contemporary-dansaren som varit med i programmet och hon har verkligen gett allt i varje "routine" hon fått. Hennes audition var (ursäkta uttrycket) really fucking amazing. Det finaste är trots allt bra med henne att hon verkar vara sjukt genuin och ödmjuk. En sån där person man verkligen vill att det ska gå bra för och ofta känns det tyvärr som att de personerna alltid blir andra plats-tagare som får stå lite i skymundan för någon annan med för stort ego.

Vinnaren blev: MELANIE MOORE! (Vill bara skrika av glädje med familjen sover).
Är riktigt nöjd och glad med resultatet och det känns som att rättvisan segrat. Hade varit överlycklig om Sasha vunnit också men Melanie förtjänade det och efter att ha gjort lite research om henne så känns det ännu bättre. Hennes karriär inom dansen har inte varit spikrak och en hel del tungt i bagaget (vilket visserligen de flesta människor har) gör vinsten ännu mer värdig.

Säsong 8 måste definitivt vara bland de bästa och nu längtar jag tills jag ska se om hela säsongen igen.
Har varvat alla säsongerna minst två gånger bortsett från säsong fyra som jag sett fem gånger från början till slut och säsong tre och fyra som jag sett tre gånger vardera.

Rain keeps fallin

Rain keeps fallin' on my head.
..och inte slutar det heller.
Jag fick en motivation-boost nyss och tänkte "djäklar vad bra London kan bli". Det är vad jag hoppas på iallafall.
En annan tanke som slog mig var att lägenheten i Lund måste städas rejält och att kranarna måste lagas. 
Härligt att man planerar så bra ibland. 
Men har ett datum nu då Thyra och Joanna ska skriva på kontrakt för boendet. 20:e juni har man alltså hyresgäster i sin fd ungkarlslya. Fast den blev visserligen snarare en sambo-lya när jag träffade Thyra så. 
Jaja, känns bra att ge över den till människor man känner. Det innebär att jag slipper ett tårfyllt farväl av den (förhoppningsvis).

Västernfilm - "Duell bland bergen"

Westernfilm - "Duell bland bergen".
Den såg jag idag. Var den bra? - nej fruktansvärt kass.



Som ni ser är originaltiteln "Night Passage".
Ska jag sammanfatta vad den handlade om så är det en gruvarbetare som vill försonas med sin bror, rädda kvinnor, pengar, barn och stoppa skurkar. Enkelt och fattigt.
Skådespeleriet var inget vidare heller och måste erkänna att jag har lite svårt att svälja det där med "jag-är-manlig-skjuta-folk-bongobongo"-grejen men okej, ser man en västern får man väl räkna med det.
Lite jobbigt bara att de inte kunde prata i vanlig samtalston utan att de hela tiden skrek vilket hämmade skådespeleriet ytterligare. Svagt.

Till det bra får väl sägas att hur  fjantig den än var så satt jag ju trots allt och såg hela filmen så något måste ha varit intressant men 50 och 60-tals västern blir ett "Nej tack!" framöver såvida tablåerna inte fyllts med värre skräp eller att jag inte kommer på något vettigt att göra med livet.

Uppäten



Det ni ser på bilden är det vettigaste jag gjort på många dagar.
Har nu under onsdagskvällen varit i Simrishamn och ätit på godkänt ställe kallat "Röken" och specialitén i staden är ju fisk så det fick bli fisk.
Anledning till detta var för att vi under "Mellan början och slutet" (föreställningen jag koreograferade i) fick 3000kr sponsrat från folk som tittade så vi bestämde oss för att göra något kul tillsammans.
Kan säga att vi slapp betala något överhuvudtaget vilket blev förrätt varmrätt och nu till det bästa: en riktigt groteskt stor efterrätt.
Efter middagen begav vi oss tillsammans hem till Elisabet (föreställningens producent och min goda vän) för att äta upp fem Ben&Jerry-glassar, en fet hög med diverse frukt, tre paket ballerinakakspaket, ett Brago Kaffekakorpaket och kaffe. Var det gott? - Väldigt. Och fett.

När jag nu ska lägga mig har jag alltså ätit för hela min familj på sju pers varav fem är män och två kvinnor. Ni inser själva hur mycket mat och skräp det är.. Välförtjänt skulle jag vilja säga men det blir en liten törn i operation "få-kroppen-i-form".

Bloglovin

Följ min blogg med Bloglovin

When we met (preview)

"When we met" - PREVIEW

Här är den fula kortfilmspreview jag satte ihop igår. Slarvigt och oredigerat men tänkte att det kunde vara kul att sätta ihop åtminstone något.
Jobbigt är att varken Celine eller David som är med, inte är i Skåne för tillfället vilket gör att vi inte kan filma ytterligare. Får arbeta med det jag har sålänge. Blev ändå en hel del tillslut.


Rösta. Gå in på länken och klicka "like".

http://www.facebook.com/profile.php?id=761123864&ref=ts#!/video/video.php?v=10150258945513865&oid=183370395058408

Länken ovan är till ett dansimpro-klipp som är med i en tävling som koreografen Tokyo och hans assistent Mollee Gray (So You Think You Can Dance) håller i online. Tänkte från början själv delta men eftersom jag inte har tillgång till danssal, tid samt personligt engagemang så blev det inget.
Däremot är min vän John Wannehag med och tävlar (länk till hans klipp ovanför). Rösta gör ni genom att klicka "gilla" på videon som är upplagd på facebook och han kan vinna scholarships med mera.
Egentligen engagerar jag mig inte i andras tävlingar särskilt mycket om det är på internet men eftersom att jag vet att John verkligen vill det här och kämpar för det så är det värt att hjälpa till.

Det är snabbt enkelt och ni är faktiskt en ca 80 pers som läser så hoppas att några av er tar er tid.
Alla likes räknas.

Årsboken

Årsboken - fylld av fin nostalgi.
Läste igenom den på två timmar och måste säga att den blev ganska fin tillslut.
Vi var ju några stycken som slet med att få ihop den snyggt så vad resultatet skulle bli visste ingen.

För de som inte vet vad årsboken är så är det en avgångsbok med bilder och personliga profiler på alla som gått ut gymnasiet. I sin profil finns det en bild på personen och sen får man frågor som man svarar på och som finns för alla andra att läsa.


Celines lekande ben

Hann vara produktiv nu såhär på kvällskvisten trots att det varit en riktig slacker-dag.
Som jag skrivit om tidigare så började jag, Celine och David filma till ett litet kortfilmsprojekt i början av sommaren. Detta har fått stå helt stlila nu hela juli men fick ett infall att påbörja det litet idag så det gjorde jag.
Började med redigering och satte även ihop en slarvig preview som jag hade tänkt visa här på bloggen men självklart gick det inte att ladda upp på mitt youtube-konto. Djävligt typiskt faktiskt.
Så istället valde jag att ladda upp en femsekunders shoot på Celines ben och fötter som "leker" på en trottoar. Inte vad jag hade tänkt mig. Förhoppningsvis ska det inte bli några problem att ladda upp det färdiga resultatet så småningom.



Lyssnar för övrigt på Amy Winehouse dubbelskiva "Frank & Back to black" just nu. Hon var inte dålig den där Vinhus-tjejen. Synd bara att hon är så ooriginell att hon väljer drogvägen. Då går det som det gick för henne. Iallafall i sjukt många fall. Tragiskt.

Att bara göra inget

Att bara sova och göra ingenting;
kan vara skönt
kan behövas
kan förstöra en dag
kan ta dig närmre en efterlängtad dag

och så kan det som i mitt fall, framkalla ångest över att inte ha tagit tillvara på tiden.
Det har visserligen varit skönt. Framförallt med tanke på hur mycket jag gör annars och hur mycket människor jag träffar. Men att det är nödvändigt ibland gör det inte mindre ångestframkallande.
Imorgon måste och ska jag leva igen.

Black Swan

Har nyss sett Black Swan.
Var den bra? - Det skulle jag absolut vilja påstå.

Man har hört mycket prat om den och tänkte att den säkerligen skulle vara ännu en överhypad film som kritiker älskar men som jag själv totalsågar efteråt men den var skrämmande bra (med stor betoning på skrämmande).



Vill man se något bra och skrämmande så är detta helt rätt film.

Veckan som passerat

Att recap'a en vecka är tungt.
Skall dock göra det iallafall.

Sedan senast jag skrev har jag hunnit; vara i Thyras sommarstuga (Sunne), träffa hennes vänner, bada i både hav och sjö, åka hem från min älskade, vara sjuk, umgås med diverse människor (Niclas, Catja, Seb, Ina, Ronja), festa på Summerdrops afterparty, se två filmer varav den ena var sjukt deprimerande (Svinalängorna).
Det var en recap på förra veckan. Enkelt.









Nu har den här lönnfeta kroppen tagit sig till Kivik också. Dags att ta tag i sitt liv igen. Eller ja, ta tag i sitt liv innebär söka alla möjliga studiemedel och börja packa ihop sitt pick och pack inför London.
Lite siesta ska man ha också. Bara vädret håller sig så.

RSS 2.0